ResearchED Scandinavia Malmö 22/9

Idag har jag besökt Malmö och vackra Malmö Latin där det var dags för konferensen researchED Scandinavia 2018 där skolforskare, skolledare och lärare delar med sig av ett stort antal korta föreläsningar/seminarier med olika tema. Ett spännande program med många kända föreläsare både internationellt och nationellt till ett i sammanhanget oslagbart förmånligt pris, knappt 400 kronor för en heldag med spännande innehåll. Alla som deltar gör det pro bono och dessa event drivs av engagerade skolmänniskor vilket gör det till ett mycket sympatiskt initiativ tycker jag.

Programmet innehöll mycket spännande men eftersom passen var uppdelade med 6-7 parallella pass på vardera 40 minuter fick jag helt enkelt välja. Efter moget övervägande på tåget till Malmö från Göteborg valde jag att gå på följande pass som jag tänkte at jag kort skulle sammanfatta och dela med mig av mina lärdomar.

More teachers should have a podcast- Jacob Möllstam & Karin Berg lärare, bloggare, skribenter och poddare bakom podden Skolsverige

Lite sen efter tågresan smög jag in till göteborgarna Jacob och Karin som tycker att fler från skolan borde podda. De konstaterade att det bara fanns 5-10 poddar drivna av lärare i Sverige inklusive deras egen vilket de fann ledsamt eftersom det ändå säger något om hur väl lärare når ut. De tycker att formatet med podd är givande och ett bra sätt att förmedla och diskutera tankar kring ett ämne på ett lättillgängligt sätt i lagom omfattning att ta del av t ex under en pendelresa. De gav flera matnyttiga tips om hur man kan gå tillväga och att det inte behöver vara så svårt trots allt eftersom lärare ju är experter på att paketera ett innehåll på ett bra sätt. De konstaterade också att det var givande och lärorikt att byta tankar med varande i denna form. Faktum är att ni kan ta del av hela föreläsningen i form utav en livepodd här

 

Flip the system: Taking classroom practice as the reference point för education policy René Kneyber– Matematiklärare och medlem av Nederländernas Utbildningsråd som skrivit flera böcker, bl a bidragit till ”Flip the system: Förändra skolan från grunden”

René har 18 års erfarenhet som lärare i Nederländerna och inledde med att beskriva skolsystemet i Nederländerna som väldigt fritt. Som jag förstod det fanns det ingen läroplan och lärarna hade stor frihet i vad och hur man ska undervisa. Det gick över 100 år tillbaka. Dock har det i landet från andra världskriget och framåt gått mot mer styrning och särskilt perioden sent 1990-tal till 2013 beskrev han en riktning mot att man ville se mer mätbara resultat. Samtidigt privatiserades skolorna och kraven på kvalificerade lärare minskade. Skolorna var självstyrande men fick inte gå med vinst.

Detta ledde till fallande resultat i t ex PISA (dock fortsatt högre än OECD-snittet) och lärare var inte med i de styrande organen så mycket. Som en motkraft kom synen att man bör ”flippa” systemet från att stat, huvudman o s v ska styra lärare till att snarare stötta lärarna (se bilder nedan där jag försökt överföra hans resonemang till svenska förhållanden) där René bidragit till en bok om detta.

Motståndsrörelsen fick genomslag och har bl a lett fram till fler lärare i olika styrande organ och det har även växt fram en gräsrotsrörelse som bl a lett fram till en lärarstrejk 2017 för ökade löner och bättre arbetsvillkor.

René var noga med att denna rörelse inte tar bort ansvaret för lärarna. Det ska finnas en heder och stolthet hos lärare grundad i gemensam yrkesetik, ett professionellt utbyte och hög professionell standard. Det bör också utformas stödsystem med högkvalitativ undervisning som mål som bl a innefattar god lärarutbildning, god introduktion och goda möjligheter till professionsutveckling. Lite liknande resonemang som jag tycker mig se i Sverige.

Vidare arbete är att fortsätta rörelsen och sprida och anpassa boken ”Flip the system” till andra skolsystem, bl a Sveriges.

René gav en fascinerande inblick i hur ett annat skolsystem fungerar och hur man tillsammans kan åstadkomma en förändring. Ska försöka läsa den svenska versionen av boken.

 

Supporting teachers to develop structured teaching strategies Daniel Prsa & Linda Sikström – utvecklingssamordnare i Malmö Stad

Daniel Prsa fick köra passet själv eftersom Linda hade en familjesituation. Fokus var på ett projekt inom Pedagog Malmö som heter Lärare som ledare. Inom ramen för projektet kan lärare genom observation och coachning av erfarna lärare få hjälp med följande:

• Identifiera vad som är problemet
• Träna själv
• Reflektera ensam och tillsammans med andra
• Utveckla nya arbetssätt, testa och träna
• Konsolidera

En arbetsmetod var bl a kooperativt lärande i klassrummet. Ett stort antal lärare har anmälts av rektorerna.

Passet gav inblick i hur man från huvudmannanivå kan bidra till utveckling av lärare. Det presenterades dock inga konkreta resultat av projektet och personligen kan jag känna en viss tveksamhet mot metoden att arbeta så riktat mot vissa lärare.

 

Panel: Have teachers enough control of their classrooms? Paneldebatt modererad av Per Kornhall

Här fick vi ta del av lärare/skolexperter från Finland, Sverige, Holland och Storbitannien. Uppfattade tyvärr inte alla namn men bl a Elisabeth från en skola i Malmö, Eva Hartell som jobbar med ResearchED parallellt med sitt jobb i Haninge och René Kneyber som jag lyssnade på tidigare.

Man konstaterade att lärare generellt faktiskt har ganska stor frihet i klassrummet och att läraryrket är ganska autonomt.

En fråga som berördes var hur internationella jämförelser påverkar och en person i panelen kallade PISA och liknande insatser för ”Nonsens” medan andra konstaterade att det ändå satt ljuset på t ex problematiken kring likvärdighet i t ex Sverige men också att det var viktigare för politiker än för praktiken i klassrummet.

En slutsats var också att lärare kan behöva höja sitt självförtroende i sin undervisning och Elisabeth konstaterade att skickliga, kvalificerade lärare skapar tillit.

Per avslutade med frågan om vad politiker ska göra? René konstaterade att politiker ofta vill se resultat för snabbt, helst inom en mandatperiod, men att det tar 8-14 år. Hållbar utveckling tar tid och han föreslog därför 10-årsplaner för utveckling av utbildningen. Något som bl a tillämpats framgångsrikt i Finland där man inte gjort så stora ändringar.

Det var ett givande samtal för att få inblick i hur resonemanget såg ut i en mer internationell kontext kring denna fråga men gav också en inblick i att många utmaningar förenar oavsett land och skolsystem.

What if everything you knew about mindsets & resilience was wrong? David Didau – lärare, talare, skolbloggare och författare från Storbritannien som bl a skrivit ”Tänk om allt du vet om utbildning är fel”

David Didau är ju lite av en internationell skolkändis nu med sin bok och det märktes inte minst genom att salen var knökfull när han på ett humoristiskt och utifrån forskningsstudier gick hårt åt de senaste årens ”flugor” Growth Mindset (delvis tack vare Carol Dwecks bok ”Mindset: Du blir vad du tänker”), Grit och Resilience.

Han började med att konstatera att det nästan målats upp en diktomi där Growth Mindset utifrån Dwecks teorier framställts som ”den goda sidan” och Fixed Mindset som ”den mörka sidan”. Han konstaterade dock att det inte fanns stöd för att träning av hjärnan fungerar utanför sitt sammanhang. Tränar man t ex på hjänträningsspel så blir man bättre på dessa men det ger inte andra effekter. Han konstaterade också att Dwecks resultat inte gått att upprepa och inte heller att kopiera med referenser till t ex Bargh och att 80% av lärare som försöker använda Dwecks metod konstaterats göra fel

Didau gick sedan vidare till Grit som handlar om att orka uthärda och inte ge upp men konstaterade att det till viss del motsäger att fixed mindset är dåligt eftersom det krävs för att uthärda om man ska ge upp mycket annat för att lyckas enligt modellen för Grit. Även här redovisade Didau källor från Crede 2017 som konstaterade att undervisning om Grit gav liten effekt.

Till sist konstaterade Didau att resiliens, förmåga att inte ge upp, har man i större utsträckning om man är bra på något. Och att det bästa sättet att träna det inom ramen för undervisning är att hjälpa dem bli bättre på ämnet där de har liten resiliens.

Kort sagt var Didau ganska skoningslös mot dessa teorier som jag själv inte är så insatt i. Han var dock mycket övertygande och gav goda skäl att misstro de här metoderna. En fråga lyftes från en lärare om man inte kunde se positiva effekter av att en skola och dess lärare hade ett ”growth mindset” gentemot lärare och Didau konstaterade att han var helt för höga positiva förväntningar på eleverna och att det kan ge goda effekter. Men, konstaterade han, det behöver man inte nödvändigtvis kalla för growth mindset

 

Funny numbers – data in local education Tine Sophie Prøitz – professor vid Universitetet i Sørøst-Norge där hon bl a arbetar med lärarutbildning och nyligen forskat om hur data används i utbildningen.

Denna rubrik kunde ju inte jag som jobbar med mycket data i mitt jobb undgå. Här presenterades en norsk studie om hur data presenterats och använts i tre olika kommuner i Norge. Man har tittat på hur data från nationella prov presenterats och använts för att sätta mål framåt. Bl a konstaterade hon att data kan uppfattas som klargörande och något som man kan använda för vidare utveckling av en ”insider” som mig men att de kan uppfattas som tråkiga/tekniska av outsiders och att det kan ge en ökad komplexitet snarare än att förenkla som kanske är syftet.

Studien har visat att användande av data varierar mellan de tre studerade kommunerna både i presentation och komplexitet. De exempel hon visade var kanske inte något jag själv hade valt. Även hur man utifrån data satt mål för utveckling var inte alltid så lyckade kan jag tycka och hon konstaterade också att det i vissa fall sattes mål utom räckhåll och utan tydlig resurs för att nå målet om data används på ett knepigt sätt.

Några stora slutsatser presenterades dock inte och jag kan inte riktigt säga att jag fick med mig så mycket nytt att arbeta vidare med även om presentationen problematiserade bilden av hur data kan användas för målstyrning.

Lessons för Sweden from ”top-performing” education systems Lucy Crehan – Internationell utbildningskonsult som specialiserat sig på skolsystem.

Dagens sista pass var gemensamt och hölls av Lucy Crehan som agerat lite ”under cover” och besökt de mest framgångsrika skolsystemen utifrån PISA och besökt skolor och lärare under 3-4 veckor där hon även fått undervisa själv. Hon har även varit och besökt Sverige en vecka på olika skolor. Utver detta har hon studerat resultat från PISA och andra internationella undersökningar.

Hon började med att konstatera att svenska lärare var helgon som stod ut med förutsättningarna. Hon ville även lyfta följande positiva punkter för den svenska skolan:

• Väldigt hög andel läser på gymnasiet och vidare studier
• Goda resultat i internationell jämförelse i samhällskunskap
• Goda kunskaper i engelska och läsning

Därefter gick hon in på vad Sverige kan lära av mer framgångsrika skolsystem. Huvudslutsatsen var fokus på mer lärarstöd och mer tydlighet i undervisningen. Slutsatserna var bl a följande:

• Sverige bör jobba mer med lärarledd, instruerande undervisning vilket kanske kan tolkas om katederundervisning av de som gillar det. Dock med viss varation då enbart en typ av undervisning visat sig ge motsatt effekt om det går för långt.
• Sverige bör ha mer träning i undervisning tidigt i lärarutbildning och därefter som baseras på forskningsbaserade undervisningsmetoder
• Undervisning bör planeras mer tillsammans och mer utgå från gemensamma standarder och mer stöd såsom läroböcker, lärarhandledningar etc
• Lärarna behöver mer stöd i att tolka läroplanen från stat och huvudmän. Hon konstaterade att det i grundskolan (min tolkning) var svårt att få fram när och hur ett visst innehåll skulle behandlas och att det p g a dålig tydlighet om innehåll och nivåer gör att viktigt stoff kan behandlas på för låg nivå eller i värsta fall missas helt under skoltiden. Duktiga lärare borde i större utsträckning gå samman och ta fram material för att undvika luckor i läroplanen.

Det blev ett givande pass som nog föll en stor majoritet av åhörarna i smaken. Jag gissar att hennes bok ”Cleverlands: Vad skapar utbildning i världsklass” som kommer på svenska inom kort kan skapa en del uppmärksamhet. Slutsatserna var inte revolutionerande direkt och en del påminner t ex om McKinseys rapport om olika skolsystem men hon gjorde det mycket konkret och presenterade sina slutsatser på ett givande och ödmjukt sätt.

Sammanfattning:

Jag har haft en härlig dag med många nya intryck. En av de bättre kompetensutvecklingsinsatser jag gjort tycker jag och mycket prisvärt. Kan inte säga att jag tar med mig något som jag kommer att omsätta till nya arbetssätt direkt men det gav nya insikter och problematiserade en del tankar jag haft med mig sedan tidigare. Den största behållningen tycker jag var dels kopplingen till forskning i flertalet pass och att man tack vare att det var ett så internationellt brett program gav insyn i hur andra skolsystem fungerar. Man kan konstatera att Sverige kanske inte alltid är så unika med sina utmaningar och styrkor som vi kanske kan tro.

Bonus:

En bonus för dagen var att jag fick träffa en hel del av de jag har kontakt med i det utvidgade kollegiet via Twitter, både en del som jag haft mycket kontakt med men aldrig träffat och andra mer bekanta. Det gav utrymme både till socialt och professionellt utbyte vilket gav dagen en extra dimension.

Nästa ResearchED i Sverige är i Haninge 9:e februari 2019.

Jag ska definitivt försöka vara där då!