Elevhälsans dag Skåne

Idag har jag haft förmånen att möte elevhälsoteamen inklusive rektor från fyra av de skolor jag arbetar med i det vi har kallat Elevhälsans dag. Denna gång var det våra skolor i Skåne+Halmstad. Jag har tidigare genomfört två liknande tillfällen med övriga skolor.

Syftet med dessa träffar har varit flera. Bland annat dessa

• Att sätta fokus på vikten av god organisation och samverkan inom elevhälsan och mellan elevhälsan och lärarna med eleverna i centrum
• Att tillsammans resonera och utbyta erfarenheter kring hur ett förebyggande och främjande elevhälsoarbete kan läggas upp
• Att få möjlighet att nätverka med andra skolors elevhälsoteam och kanske framförallt en möjlighet för de olika specialistkompetenserna (kurator, skolsköterska, specialpedagog) att träffa kollegor med samma kompetens och få möjlighet att bygga kontakt som kan användas framöver. Detta är viktigt eftersom dessa roller ofta är ensamma i sin profession på skolorna och inte har så många att nätverka med naturligt på respektive ort.

Bakgrunden har varit önskemål från skolorna och även ett identifierat behov av att utveckla det förebyggande och främjande arbetet på våra skolor.

Det har varit positiva dagar där min bild är att det framförallt har varit positivt för alla inblandade att få sätta ”etiketter” på det arbete man gör som är förebyggande och främjande. Min erfarenhet är att det görs en del sådana insatser på de flesta skolor men dels är det inte alltid så lätt att se vad som är vad och dels så saknas ibland systematik och en gemensam tanke och ett gemensamt språk kring det som görs.

Ett positivt inslag har också varit att de olika kompetenserna har knutit kontakt på ett bra sätt och att vi nu har nätverk på gång för såväl specialpedagoger som kuratorerna. Skolsköterskorna har redan haft det naturligt eftersom de har samordnats av en medicinsk verksamhetschef som är övergripande för alla skolor.

Det faktum att rektor är med är också viktigt eftersom de är viktiga personer för att sätta agenda och riktning för skolans elevhälsoarbete och för att skapa en fungerande organisation kring elevhälsofrågor totalt sett på skolorna. Det har varit positivt att ha med även dessa.

Att en fungerande elevhälsa med tydligt ledarskap, tydlig struktur och organisation och där alla drar åt samma håll på ett effektivt sätt är en framgångsfaktor är tydligt när jag tittar på de skolor där detta fungerar på ett bra sätt. Dessa skolor är också oftast en naturlig del i skolans totala arbete och det blir inte en kultur där elevärenden ”lämnas till” elevhälsan som då förväntas ”lösa problemet”.

Samtliga tre tillfällen, så även idag, har jag imponerats av det engagemang, den utvecklingsvilja och den kompetens som alla har visat upp. Det finns en stor vilja att, i samarbete med lärarna, hitta ett bra och välfungerande elevhälsoarbete kring våra elever ute på våra skolor.

Förhoppningen är att dessa dagar har inneburit ytterligare steg för att nå dit och att förståelsen kring vad som är förebyggande och främjande arbete har ökat. Min förhoppning är att vi nu ska kunna bygga vidare på detta för att fortsätta nätverka och att utvecklingsarbetet ute på respektive skola ska få en skjuts framåt. Från huvudmannens sida har vi i alla fall en plan att arbeta vidare i den riktningen. Ska bli spännande att se vad det kan landa i.

Skolinspektionen och Göteborgs kommun

Det har varit en del skriverier om de tillsyner som Skolinspektionen genomfört på skolor i Göteborg från i höstas och kanske framförallt om de förelägganden om vite som Skolinspektionen hittills gett till 11 skolor med Göteborgs kommun som huvudman (se t ex artikel här, här och här). Som intresserad av skola och kvalitet och dessutom skattebetalare i Göteborg beslutade jag mig därför att dels ge en kort faktabakgrund kring de tillsyner som gjorts eftersom alla förmodligen inte har koll på hur processen kring tillsyner går till och dessutom har jag gjort en en sammanställning av de resultat som hittills publicerats (t o m 2016-03-04). Jag ska även försöka mig på att göra en enklare analys av läget som det ser ut just nu.

Varför tillsyner?

Skolinspektionen har som uppdrag att genomföra regelbunden tillsyn av samtliga skolhuvudmän under en treårsperiod 2015-2017. Detta är tredje tillsynsomgången sedan 2003. De tidigare två omgångarna har varit längre, 2003-2009 samt 2010-2014 men då har det varit samtliga skolor. Den här omgången ska 20-25% av de kommunala skolorna få tillsyn men samtidigt ska alla fristående skolor gå igenom en tillsyn liksom samtliga huvudmän. Syftet med tillsynerna är att se till så att alla elever får den utbildning de enligt skollag, förordningar, läroplan och övriga styrdokument faktiskt har rätt till. (läs mer på Skolinspektionens hemsida)

Inför tillsynerna

För att välja ut vilka kommunala skolor som genomgår en tillsyn samt vilka fristående skolor som genomgår en s k prioriterad/fullständig tillsyn gör Skolinspektionen en riskanalys där de utgår från tidigare tillsyner, anmälningar som inkommit till Skolinspektionen, offentlig statistik däribland statistik om betyg, NP-resultat etc och till sist den skolenkät som genomförs bland samtliga elever och personal hos de granskade skolhuvudmännen.

Skolenkäten Göteborgs kommun

Jag har valt att fokusera på tillsynerna av grundskolor och gymnasieskolor. När det gäller grundsärskolor samt gymnasiesärskolor så får samtliga skolor ett tillsynsbesök. Skolenkäten genomförs med all personal, alla elever i åk 5, åk 9 och åk 2 på gymnasiet samt alla vårdnadshavare till barn i förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

I den skolenkät som genomfördes i Göteborg VT2015 har jag valt att studera resultaten för personal på grundskolan, elever i åk 9 samt resultaten för personal på gymnasiet och för elever i åk 2 på gymnasiet. När det gäller skolenkäterna på gymnasiet så har de inte tillräckligt hög svarsfrekvens totalt, krävs 65%, för att få en rapport. Dock går det att se resultaten för hela Göteborg via vissa skolors rapporter. T ex via denna kan man se elevresultaten och via denna personalresultaten. I dessa enkäter får eleverna skatta arbetet inom 14 olika områden (t ex stimulans, studiero, trygghet etc) utifrån olika påståenden och personalen gör samma sak inom 19 olika områden (t ex studiero, pedagogiskt ledarskap, elevhälsa etc). Det som är intressant med skolenkäten är att det går att jämföra med alla skolor som deltar och för VT2015 var det ca 15500 personal som svarade på grundskolan, ca 18000 elever i åk 9, ca 4600 personal på gymnasiet samt ca 5500 elever i åk 2 på gymnasiet.

Hur står sig då Göteborg i en jämförelse?

Elevenkäten åk 9

I denna är resultatet lägre än genomsnittet på 10 av 14 punkter, endast ett resultat ligger över rikssnittet och det handlar om stimulans. Överlag ligger dock svaren nära eller bara strax under riksgenomsnittet.

Personalenkäten grundskola

Även här ligger Göteborg överlag lägre än riksgenomsnittet. Faktum är att man här är lägre på samtliga 19 punkter. Störst negativ skillnad är det på området som gäller Särskilt stöd. T ex uppger 35% av lärarna i Göteborg att de stämmer ganska dåligt/dåligt att elever som kan behöva särskilt stöd utreds snabbt. Motsvarande siffra för riket är 20%. Även i områdena Ordningsregler och Förhindra kränkningar ligger Göteborg lågt i förhållande till riket.

Elevenkäten gymnasiet åk 2

Eleverna på gymnasiet har som sagt lite låg svarsfrekvens (den var 63%) så man bör kanske ta resultaten där lite mer försiktigt. På de 14 områdena ligger Göteborg lägre än riket på samtliga. Störst skillnad är det på området Delaktighet och inflytande.

Personalenkät åk 2

Även här var det för låg svarfrekvens för att kunna göra en djupare analys (53% svarade). Även här var resultaten lägre än riksgenomsnittet på samtliga 19 punkter. Störst skillnad var det rörande områdena Särskilt stöd, Samverkan av undervisning samt Rutiner.

Utvalda skolor

Utifrån den analys som Skolinspektionen gjorde valdes 56 grundskolor ut för tillsyn fördelade efter stadsdel enligt nedan (eftersom staden valt att dela upp styrningen av skolorna i stadsdelar)

Det motsvarar cirka 30% av grundskolorna. I några fall så räknas det som i dagligt tal är en skola som två av administrativa skäl, t ex är Sjumilaskolan uppdelad i Sjumilaskolan A och B och Bergsjöskolan uppdelad i F-6 samt 7-9.

Av gymnasieskolorna fick 9 skolor tillsyn. Dessa var Angeredsgymnasiet 1 och 2, Burgården 1,3 och 5, Hvitfeldska 1, Katrinelund 2, Munkebäck 2 samt Polhem 2.

Tillsyn grundskolor

Vid en tillsyn av grundskolor så tittar Skolinspektionen på 6 olika områden:

• Undervisning och lärande
• Extra anpassningar och särskilt stöd
• Bedömning och betygsättning
• Trygghet och studiero
• Förutsättningar för lärande och trygghet
• Rektors styrning och utveckling av verksamheten

Se bedömningsunderlaget de använder

Tillsyn gymnasiet

Vid tillsyn på gymnasieskolor studeras alla de punkterna ovan med tillägget Arbetsplatsförlagt lärande (APL), grundläggande behörighet och introduktionsprogram. Bedömningsunderlaget för gymnasiet

Resultat av tillsynerna skolnivå grundskolan

Fram till idag har besluten för 51 av 56 grundskolorna publicerats. Av dessa har 8 fått föreläggande om vite mellan 500 000 och 1000 000 kronor, sammanlagt 5,7 miljoner kronor. I de flesta fall rör dessa förelägganden om vite brister i arbetet med särskilt stöd och trygghet och studiero men även andra brister har gett föreläggande om vite.

För samtliga av dessa 51 skolor har 7 klarat sig under brister överhuvudtaget, d v s 14%. Bland alla skolor som fick denna tillsyn 2015 hade 16% inga brister.

Om man ser på respektive område så var bristerna fördelade enligt nedan diagram

En total bild för alla skolor kan ni se här (eller söka själv här):

I (grönt) = Ingen brist, F (ljusrött) = Föreläggande, FV (mörkare rött) = Föreläggande om vite

De skolor som klarat sig helt utan anmärkning är Bergums skola, Flatåsskolan, Gårdstensskolan, Klarebergsskolan, Näsetskolan, Parkskolan och Rannebergsskolan. Noteras bör även att Vättleskolan har svarat Skolinspektionen och att Skolinspektionen nu är nöjda och avslutar tillsynen även där.

Av de övriga 43 grundskolorna ska de flesta återkomma med svar och planerade åtgärder till Skolinspektionen under mars och april samt i enstaka fall då bristerna också rör det systematiska kvalitetsarbetet i augusti. Det bör med andra ord pågå en hel del utvecklingsarbete och planerande ute på skolorna i detta nu.

Man kan utifrån sammanställningen och en jämförelse med riket se att det finns en del att jobba på ute i verksamheterna i Göteborgs kommun. Dock ser man också i jämförelsen att Göteborg på intet sätt sticker ut nämnvärt på de flesta av de granskade områdena. Undantaget är området Trygghet och studiero där Göteborgsskolorna fått brister på ungefär hälften av skolorna och där man för alla granskade skolor bara fått brist på en av tre.

Resultat av tillsynerna skolnivå gymnasiet

På gymnasiet är hittills åtta beslut publicerade av de nio skolor som haft tillsyn. Här har samtliga skolor fått någon typ av föreläggande hittills och de tre granskade enheterna på Burgårdens utbildningscentrum har även fått föreläggande om vite på sammanlagt 2,3 miljoner. Framförallt handlar dessa förelägganden om vite om att det är stora brister i tryggheten på skolan samt att det saknas ett ordentligt systematiskt kvalitetsarbete, något Skolinspektionen fann vid en granskning redan 2011 och som inte åtgärdats.

Även här kan vi göra en jämförelse med riket:

Här framkommer att det som gett föreläggande främst handlar om Förutsättningar för lärande och trygghet, på åtta av nio skolor, som t ex kan vara hur skolbiblioteket används/inte används i lärandet och brister i hur elevhälsan arbetar främjande och förebyggande. Det kan också handla om brister i hur lärarna samverkar kring elevernas utbildning.

Även området Rektors styrning och utveckling av verksamheten finns det brister i på åtta av nio skolor. Här handlar det främst om brister i det systematiska kvalitetsarbetet där det delvis kan saknas eller där det sker främst på övergripande nivå för exempelvis hela Polhemsgymnasiet men inte så tydligt på respektive enhet. Rektorn har ansvar för att följa upp resultaten och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla undervisningen och lärandet på just sin skola även om det är flera enheter som ligger inom samma gymnasieskola.

Hela sammanställningen för gymnasiet kan man se här:

I (grönt) = Ingen brist, F (ljusrött) = Föreläggande, FV (mörkare rött) = Föreläggande om vite

Vill man söka vidare på respektive skolas beslut kan man läsa dessa här

Huvudmannatillsyner

När och hur besluten på huvudmannanivå kommer vet inte jag. Klart är att det utifrån de brister som kan konstateras ovan förmodligen kan bli en del förelägganden även på huvudmannanivå. För grundskolans del är ansvaret inom kommunen uppdelat på stadsdelarna men Göteborgs kommun kommer att få ett huvudmannabeslut för hela kommunen.

Göteborgs kommun kommer sammanlagt att få sju huvudmannabeslut. Ett vardera för Förskola, Fritidshem, Grundskola, Grundsärskola, Gymnasieskola, Gymnasiesärskola samt Vuxenutbildning.

Fortsättning lär följa med andra ord.

Sammanfattning

Det finns inget tvivel om att det finns brister på många av de skolor som bedrivs inom Göteborgs kommun. Jag vill dock betona att jag är säker på att det bedrivs ett mycket idogt arbete ute på respektive skola och jag har den djupaste respekt och ödmjukhet inför att alla lärare och rektorer gör så gott de kan utifrån de förutsättningar som finns. Jag vill dock påstå att en bidragande orsak till de brister man kan se i sammanställningen är vissa brister i politisk och övergripande styrning samt att det kanske saknas ekonomiska och organisatoriska förutsättningar på vissa av skolorna för att faktiskt leva upp till styrdokumenten. Jag har inte full insyn i hur detta arbete bedrivs och inte heller fullt ut kunskap om hur offentligt styrda verksamheter arbetar men att saker och ting behöver utvecklas kan nog vem som helst inse.

En viktig aspekt i det utvecklingsarbete som nu kommer att behövas och som säkert redan görs ute på skolorna är också att inte glömma bort vikten av att samtidigt se till så att det blir en bra arbetsmiljö för de lärare och rektorer som ska genomföra detta ute på skolorna.

Jag önskar alla rektorer och andra inblandade stort lycka till i arbetet med att förbättra skolorna och för att höja nivån på utbildningen för alla elever på dessa kommunala skolor i Göteborg.

 

Årshjulsverktyget Plandisc

Något som åtminstone jag och vad jag har förstått många med mig ofta letar efter som rektor, skolledare och lärare är bra planeringsverktyg som lätt illustrerar olika löpande processer över året. I skolans värld är vi lite småförtjusta i att göra årshjul eftersom det ofta är återkommande processer varje år, t ex tjänsteplanering, betyg, nationella prov etc.

För några veckor sen fick jag ett tips via Twitter från Åsa Plesner som hittills är det bästa och mest lättarbetade jag har hittat. Det heter Plandisc.com och är ett webbbaserat verktyg där man i ett hjul kan lägga in olika processer baserat på t ex veckor. Man kan göra flera ringar utifrån behov. Jag har börjat skissa lite på hur det kan se ut (detta är då exempel på processer för t ex en rektor)

Jag har här valt att göra nio ringar som jag har färglagt för olika typer av processer. Ställer man markören över en händelse så kommer texten i mitten fram. Man kan också lägga dit länkar till t ex Onedrive/Googledokument eller bifoga filer.

Hjulet går sedan att dela via en länk eller bädda in på en befintlig sida. Det ska även gå att ha flera som kan redigera samma hjul. Föredrar man en kalendervy så kan man också få det genom ett enkelt klick:

I den kan man flytta runt de olika elementen som i t ex ett schemaprogram.

Kort sagt tycker jag det är det klart bästa verktyget för detta jag hittills har hittat och jag tror att man med smart integrering med till exempel en molntjänst kan skapa ett bra arbetsflöde på en skola eller inom ett arbetslag.

Tjänsten är just nu gratis men enligt obekräftade uppgifter ska den börja kosta en mindre summa per användare och år under våren. Oklart när och hur mycket för min del dock.

Kort sagt: Mycket nöjd att ha hittat detta. Tror att jag kommer att använda det just som kommunikations/illustrationsverktyg framöver. Hittar ni andra bra användningsområden eller knep så tar jag gärna del av dessa.

Nätverk om fortbildning GU

Idag har jag varit på ett uppstartsmöte för Göteborgs Universitets (GU) pilotprojekt kring nätverk och fortbildning.

Bakom pilotprojektet ligger Lärarutbildningsnämnden (LUN) på Göteborgs Universitet  och några av de ämnesinstitutioner som redan nu är kopplade till lärarutbildning i form av ämnesstudier, bl a slöjd och bild från HDK, fysikinstitutionen  och institutionen för Svenska.

Inbjudna var lärare, skolledare, utvecklingsledare med mera samt representanter för lärarutbildningen samt de deltagande institutionerna. Totalt var vi kanske 15 som arbetade i skolan, mestadels gymnasiet, blandat lärare, rektorer och annat löst folk som jag själv.

Syftet är att skapa attraktiva fortbildningar och nätverk för lärare inom de ämnena som deltar nu och tanken är att skapa fortbildningsinsatser som skulle kunna ge högskolepoäng och därmed vara gratis förutom den tidsresurs för deltagande lärare som huvudmännen får stå för. Man hade även en ambition att det skulle vara praxisnära, ha didaktiskt innehåll men samtidigt skulle det upplevas relevant och utvecklande för deltagarna.  Längst hade man kommit i planerna i ämnet fysik där det redan till hösten kommer att erbjudas 2,5 hp-kurser som kopplar samman ämne, laborationer och didaktik.

Initiativet verkar gott utifrån det jag hört idag och att ämnesfortbildning efterfrågas av många lärare tror jag det inte råder någon tvekan om. Det faktum att universitetet kan erbjuda kvalificerad kompetensutveckling som vilar på vetenskaplig grund gör ju inte saken sämre liksom, så klart, det faktum att själva utbildningen är gratis.

Det GU ville veta från vårt perspektiv var hur ett upplägg av såväl nätverk som fortbildningsinsatser skulle kunna gå till samt hur man på bästa sätt skulle kunna nå ut med information om dessa möjligheter framöver. Det blev bra diskussioner där det lade stor vikt från oss som kom från praktiken att det behöver vara just relevant och att det ska kunna finnas en spridningseffekt och att insatserna ska kunna vara tillämpbara i klassrummet för att utveckla undervisningen. Det kändes tydligt att många vill ha insatser som liknar t ex matematiklyftet som också har karaktär av aktionsforskning/kollegialt lärande.

För att nå ut ska GU lansera ett nav i form utav en hemsida med kopplingar till alla de insatser som sker genom LUN och ämnesinstitutionerna som har arbetsnamnet Korsvägen. Under mötet lanserades dessutom bl a idén att ha liknande ett teaterombud fast som då skulle kallas Universitetsfortbildningsombud (UFO, ja vi är i Göteborg) som skulle kunna vara kontaktpersoner på huvudmanna- och skolnivå.

Sammanfattningsvis ett bra möte där de var måna om att lyssna av vilka behov som finns och där det dryftades många kloka tankar. En extra bonus för min del var att jag fick tillfälle att både träffa några gamla kollegor och dessutom få hälsa i ”3D” på en personlig Twitterfavorit.

Ska bli kul att följa vad det blir av detta!